Ikväll så gick jag in på Skype och pratade med Kiril (vi har pratat varje dag sen han flyttade utom en dag då K:s internet strulade, men då fick jag sms hihi). Vi kunde inte prata så länge för dte bröts hela tiden och jag blev utloggad. Så fick jag ett samtal från K och jag fattade inte först att han ringde utan höll på att trycka av honom, men tryckte till slut på SVARA. Vi pratade ca 30 min och det var så kul att prata i telefonen och inte bara på Skype. Skype är superbra för man kan prata och samtidigt se den man pratar med, men att prata i mobilen med honom var ändå så mycket bättre. Jag sa att det kändes ju märkligt och väldigt ovant och det tyckte han också att prata i mobilerna ist för på Skype. Sebbe märker direkt på mej när jag pratar med Kiril för han tycker att vi flamsar och tramsar och frågar ofta vilka världsproblem vi löst ikväll på Skype :) Han vet hur myket jag saknar Kiril och hur jag kände det när han flyttade. För han vet hur nära vänner vi verkligen var och fortf är. Aldrig att han säger nåt om det....Min fina Sebbe, jag älskar dej, du e bäst!

Vi fnittrade och flamsade precis som vi brukade göra innan han flyttade till London. Shit vad jag saknar honom, saknar allt kul vi hittade på och hur vi skrattade hela tiden. Jag har aldrig tråkigt när vi umgås, han kan ju vara tråkig ibland men JAG har aldrig tråkigt med K. ALDRIG! Fast jag kan bli vansinnig på honom och slänga på luren i örat på honom, vet inte hur många ggr jag har gjort det genom åren...men sen ber jag om ursäkt och han har inte ens besvärat sej med att tänka på varför jag blev arg...så typiskt Kiril:)))



Vänner ska man vara rädd om. Ni som har er bästa vän i närheten, ta vara på det! Vet att avstånd inte kan skilja på äkta vänner men det är ju helt ovärdeligt att ha dem nära sej.

Tack för samtalet kompis! Det värmde! My very best friend in the whole world!

Lindish