Inskolning på dagis

Ja nu har det blivit dags för mamma och pappa och släppa tyglarna lite om vår lille darling. Nu ska han inte vara hemma med mamma hela dagarna utan vara på dagis och leka med alla andra barn. Känns mer jobbigt för mej än för Alexander. Jag ska sammanfatta de här tre dagarna lite kortfattat:

Torsdag 28/8-08: Kom dit 09.30. Lekte och skojade med de andra barnen. Pratade med fröken om olika saker. Fick veta vart nutti ska ha sina personliga tillhörigheter. Vi hade fruktstund medans de andra barnet var ute och lekte. För den fröken som hade hand om inskolningen tyckte att det var bäst att vara inne de första dagarna så han skulle bli trygg inne först innan det  var dags at vara ute på gården o leka. Alexander var lite ledsen när vi kom in på dagis. Han är lite rädd för städaren som jobbar där inne, så han nussade med sin älskade bruna nussefilt och sin tutte (napp). Sen kom de nadr barnen in och vi skulle äta lunch. Det blev blodpudding. Han åt sådär mycket...Sen blev han jättetrött så framåt 11.45 begav vi oss hemåt och gissa vem som somnade inann vi ens kommit utanför grindarna hihi.

Fredag 29/8-08: Vi kom dit 09.00. Lekte och hade fruktstund på förmiddagen. Jag höll mej lite i bakgrunden så fröken skulle få skapa en relation med nutti. Han gick iväg o lekte i andra rummet och verkade ha glömt mej för stunden. Kanonbra! Kl 11 år vi lunch, kycklingpytt. Sen gick vi hem och nutti somnade innan vi ens hade kommit ut från gården:)

Måndag 1/9-08: Kom dit 09.00 och sen sa fröken att jag kunde gå hem ett tag och hon sa att hon ville att han skulle vara kvar och äta där så skulle jag hämta honom efter lunchen. Men självklart skulle hon ringa om jag skulle behöva komma tidigare...Jag var inte beredd på att jag skulle vara borta så länge för i fredags skulle jag bara gå just under lunchen. Jag pussade nutti och sa: mamma kommer snart igen och sen gick jag bara ut. Jag kände en klump i halsen just när jag såg att han kollade efter mej innan jag kommit ut ur rummet, men allt gick så fort och när jag var på väg hem så kändes det bra. Jag vet ju liksom att de ringer om det är nåt och ringer de inte så är allt bra med lille älsklingen. Hon som vi har inskolning med heter Pia och är helt suverän. Jag har verkligen fått förtroende för henne och gillar henne jättemycket. Hon var på hembesök hos oss i förra veckan och jag tog chans att ställa massa frågor till henne i lugn o ro här hemma. Hon tyckte vi hade en så fin o mysig lägenhet. Hembesöket var frivilligt men jag tyckte att dte var en bra idé. Dels för att Alexander skulle få träffa henne hemma i sitt trygga hem och sen för att jag skulle kunna fråga henne om saker och ting ang dagiset i lugn o ro. Det var en trevlig fikastund här hemma i vårat kök. Imon kör vi samma sak som idag och på torsdag så ska vi testa att han ska sova kvar efter lunchen...men en dag i taget!

Nu ska jag ta en bloggpaus:) Kram på er läsare

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
  • © J e s s i c a| D e s i g n
  • RSS 2.0